söndag 26 augusti 2012

Hungerspelen

Det är redan augusti och faktiskt dags för Kära boksyster att ha sin första höstträff imorgon!
Men innan vi skiljdes åt i juni hann vi självfallet byta sommarbok med varandra - se lista här intill.

Liksom vi hann diskutera Hungerspelen av Suzanne Collins.
En boksyster, Nella kunde inte vara med vid detta tillfälle men hälsade att hon tyckte boken var bra, jättebra. Vilket boksystrarna hade delade meningar om, Bodil gillar inte sf och hade svårt att ta till sig berättelsen. Hon saknade relationer och bra miljöbeskrivningar och kunde inte visualisera berättelsens detaljer framför sig.
- Nej, jag kunde inte riktigt köpa hur författaren beskrev händelser och tekniska underverk.
Jag hade hört att den var så bra men jag kan inte säga att jag hittade det, menade Bodil.

Pernilla fick anledning att instämma.
- Jag fixar inte det här, lättläst javisst men jag kräver lite mer närvaro och lite mer verklighet. Jag har helt enkelt för taskig fantasi och får liksom inte ihop den här världen, inte min grej alls.
- Jag tyckte det var bra kontrade Ingrid - fast jag egentligen inte gillar sf. Jag läste den snabbt och blev sugen på filmen för att se hur man lyckats med berättelsen som film, vilket man gjort - även om man som alltid saknar vissa detaljer ur boken.
Och även om man förstår att slutet var en smula förutsägbart så var den ändå kul att läsa, menade Ingrid.

Petra tog vid;
- Jag mådde dåligt av att läsa den här boken och fortsatte;
Samtidigt blev jag fascinerad av hur författaren fått ihop den starka berättelsen om ungdomarnas utsatthet. Bra bok, spännande och jag läste i etapper då jag tyckte det var jobbigt att läsa den.
Åsa som hunnit läsa vidare i trilogin tyckte att första delen var helt klart bäst.
- Mmm, och jag instämmer att det är lite svårt att få ihop miljöerna och det har stört mig lite och Åsa fortsatte, jag känner att jag helst har klara bilder framför mig när jag läser men det är ändå fantasifullt och oväntat och budskapet har man ändå i bakhuvudet.
- Jag undrade lite hur författaren skulle få ihop slutet, spännande sätt att beskriva ett framtidssamhälle med storebror ser dig-tema hakade Beth på.
- Det är ju sannerligen en snabb start på berättelsen som gör att man kommer snabbt in i berättelsen, kanske inte så djuplodande men bra.

Vi talade om texten som ju kan ju läsa texten på olika sätt, som en ren spännande ungdomsroman eller bitvis som en kritik som riktas mot vårt samhälle med sociala, ekonomiska orättvisor. Och hur man (vi) matas med information, underhållning etc. Det som är bra med det men också dess baksida.
Flera av systrarna gillade just kombinationen av dyster framtidvision med ett samhälle som hamnat i mörk medeltid.
Lite blandat från boksystrarna alltså om Hungerspelen som blev vårterminens sista bokcirkelbok.